Breven från 1710
Den första delen i varje brev, som är satt med kursiv stil anger vem som skrivit brevet och till vem. Där finns också uppgifter om i vilket arkiv brevet finns. Den texten finns alltså inte med i själva brevet, utan är till för den nutida läsarens information.
Då och då förekommer en rad med versala X i texten, så här: XXXXX. Det anger ett avsnitt som inte gått att tyda på grund av att handstilen är för svår eller själva originalbrevet är skadat på något sätt. Antalet X anger det ungefärliga antalet bokstäver som inte gått att dechiffrera. Tveksamma tolkningar markeras med ett eller flera frågetecken efter det svårlästa ordet. Ord som återges inom hakparenteser – [till exempel så här] – är nutida kommentarer för att förtydliga innehållet.
Breven återges i originalskick utan moderniseringar eller andra ingrepp.
Här nedan ser du en lista med de brev i vår samling som är skrivna 1710. Vi har inte lyckats hitta några brev av Frisenheims hand från det här året. Men breven här nedan berör hans liv och verksamhet.
När du klickar på någon av posterna i listan blir du länkad till just det brevet.
29/3 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
6/5 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
6/5 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
27/5 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
27/5 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslirådet Johan Schmedeman.
28/6 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
8/7 Generallöjtnant Georg Lybecker till kanslikollegium i Stockholm.
4/10 Generallöjtnant Georg Lybecker till Karl XII.
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 29 mars 1710. Brevet skrivet i Ståndqvarteret Pyttis
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Tienderne om Fiendens för detta förhafvande hafva der till utslagit, att han, som mig af d. 22 genom ett uthpracticerat bref berättes, begynt vijsa sig på ijsen för Wijborg, samma dag om morgonen kl. 5, och i fourie satt dess marche fort till Förstaden Sijkaniemi, hvarföre man nödigt funnit den samma låta antända, så långt man kunde komma ann, der ved Tiäru bodarne tillika i brand kommit, skolandes fienden varit temligen stark, och ett Cavallerie Regemente allenast Skiuth fördt. Sedermehra har Iag haft berättelsser, att för den svåra röken af tiäran som slagit sig emellan fästningen och Förstaden, och all utsicht förhindrat, hade fienden fådt dämpa branden, så at allenast det som närmast varit Slåttet och Fästningen hindt afbrinna, och fienden i dhe öfrige husen logerat.
En fientlig vaktstyrka stod vid byn Nissalax tre mil från staden. Ett skansbygge på en holme är på gång. För övrigt verkar fienden vänta på mer infanteri och artilleriet.
"Allmogen...är förmanter blifva stilla, Men dhe som velat skaffa sig undan, hårdt medfarne och dem alt aftagit."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 6 maj 1710. Brevet skrivet i Ståndqvarteret Abborfors
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Lybecker berättar att han har fått information från Wiborg i bref den 18 april att fienden skjutit in 1370 bomber och ställt till mycken skada på bebyggelsen, men att "folcket blefvit genom Gudz nåd tämmeln bevarat. Dhe våre hafva däremot genom uthfall och starckt skiutande lagt till 700 Man för fienden neder, som dhe inbrackte Fångar tillstått."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 6 maj 1710. Brevet skrivet i Ståndqvarteret Abborfors (Ahvenkoski).
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Lybecker berättar att han har fått information från Wiborg i brev den 24 april att fienden skjutit in 1612 bomber och ställt till mycken skada på bebyggelsen.
"På Slåttet är Cancelliet nederskutit och archliet genom een Bomb antändt, men till lycka har största dehlen ammunitions sorter dagen till förena till andre rum i staden blefvit fördelte."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 27 maj 1710. Brevet skrivet i Ståndqvarteret Kupis (Kuppis).
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Lybcker rapporterar att han i brev från kommendanten i wiborg fått veta att en fientlig flotta med 22 fartyg "och een stoor hoops Lådior och andre fartyg" kommit in på redden till staden den 10 maj, inom synhåll från staden, och börjat skjuta en bräsch i Håkansporten.
Genom kunskapare har man fått veta att tsaren "varit av Hyfvudvärck besvärat och begivit sig igen åth Biörkö siöledes."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslirådet Johan Schmedeman 27 maj 1710.
Brevet skrivet i Ståndqvarteret Kupis (Kuppis)
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Wed det stora trångsmål i Wiborg varit, som sig så viida sträckte att iag hvarken hade dem een dahlr att lämna, eller med mig uttaga, till alla dhe månge tarfver dageligen för affairen erfordras, har een Nyensk Handelsman Johan Hinric Frisius änteln blefvit persvaderat, att genom des Credit opnagociera Penningar, och föruthanhvad han för guarnizon förskaffat, jämväl till fortifications Staten een anseenlig summa åstadkommit, till hvilcket han sig af ååthskillige personer och mäst främmande betiänt. Men där ibland af Postmästaren Wallrian undfått Ett tusende dahlr Smt, hvarunder varit dhe behåldne postmedlen, som på intet annat sätt bättre kunnat conserveras. som nu bemte Handelsman nyligen blefvit uhr Fästningen släpter till att söria för bemte optagne Medel, där till Han hafver af Wederbörande behörige Wexlar på Kongl. Stats Contoiret, och till den ändan med största besvärlighet kommit igenom fienden; fördenskull och emädan af förberde 1000 Dr Smt skola een stoor dehl vara Postmedel, har iag till min HHr Broder den tienstlige ansökning, att genom dess gällande Recommendation han Frisius må möijeligast vara befordrat till samme Wexlars betallning och där ibland dhe merbemte 1000 Dr Smt, varandes han een man som dess välfärd för Kongl. Maijttz Tiänst inthet anseer, ujtan ved omträngiande giärn där med kommer till undsättning, och nu således underställt sig een betänckelig hazard.
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 28 juni 1710.
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
Lybecker har genom kunskapare fått veta att fästningen i Viborg kapitulerat den 15 juni.
Fienden har "Stadzmuren öfver hambnen så platt nederskutit, det icke dhe 2ne där innan begrepne Portarne kunna igenkännas".
Det går jnu att rida över muren.
Fienden har haft 45 tunga mörsare, från vilka 5 000 granater avlossats.
"Husen äre så ruinerade, att dhe utom källarne mäst obrukbara synas, och en dehl till jorden nederskutne."
Förrådet av spannmål uppgick ännu till 2000 tunnor "men folcket af fatiguen, siukdom och fiendens heftiga operation svårligast af sig kommit och förringat. Capitulation hade påstått i 5 dygn, och fienden icke velata admittera annan condition, än det samptelige skulle sig fångar ergifva"
Men så kom ett rykte i omlopp "som iag i landet genom publicationer till allmogens upbud lät utstrida" om att en stark svensk styrka var i antågande.
Kapitulationsvillkoren blev slutligen enligt Lybecker "att Milicen skall sitt behålla, och med öfver- och undergevähr uthmarschera, allenast att den reparerar bryggan till förstaden, Men Borgerskapet blifva qvar och besittia sin Ägendom."
"Fienden har med särdeles beröm undrat sig öfver dhe belägrades tapperheet, och bekänt, att den så slätt utropade orten afgifvit otroligt resistence, som han än ingenstädes liikt funnit, och ett så starckt skiutande och uthfall, dem han ingenstädes kunnat vara säker före."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till kanslikollegium i Stockholm 8 juli 1710. Skrivet i Ståndqvarteret Kupis (Kuppis).
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget.
"Af Nostofolket, som belägringen genom varit någre hundrade i staden, men af fienden fått hemlof, doch under vägen blevfit utplundrade och ihiälslagne, hafve någre äntel: sluppit igenom, som berätta, det så snart guarnizon var borto, togs borgerskapet som de gingo, och fördes med hustrur och barn samma vägen, och gingo dhe först i en hoop som friskast vore, sedan de gamle, af hvilka de någre viste nämna, dem man veet vara 70 Åhr och däröfver, men orkade knappst fortkomma, och torde, som dhe förmente, dessmedelst under vägen blifvanedergiorde, och moste mödrarne sielfva sine barn bära och fortsläpa, emädan alle piojgor förr vore dem fråntagne:"
"Under denne belägring är een stoor myckenhet af Männer och qvinnor, barn och tienstefolck ynkeligen i landet medfarne och ihiälslagne, månge jämmerligen pijnte och brände att dhe skulle deras ägendom bekänna, som de mäste doch allsintet ägdt. Månge gå nu och föras omkring, som om hälsa och all timmelig välfärd brackte äre, fast månge i älände bortförde, och hafva de icke kunna niuta förskoning, som varit i hospital, däraf uthgamble gubbar och kiäringar i lappstrand blefvit ihiälslagne."
Generallöjtnant Georg Lybecker, befälhavare över den finska armén, till Karl XII 4 oktober 1710.
Koskinen: Handlingar till upplysande af Finlands öden under stora nordiska kriget. Skrivet i Ståndqvarteret Heinlax (Heinälahti).
Stormäcktigste Allernådigste Konung
Eders Kongl: Maijtt täcktes i Nåder låta sig underdånigst föredragas, att een Nyensk Köpman vid nampn Iohan Hinric frisius har för desse Eders Kongl: Maijtts Trouppers förnödenheet een gång och annan gått i förskott, så att han nu har 56000 Dlr Silfvermt att fordra, som han i Contant lefvererat, och dässutom 26800 Dlr Smt i Wiborg under belägringen anskaffat. Nu har väl det Stadz Contoiret på Mine ödmiuke förskrifter förklarat all gunstig benägenheet, att låta sådant betalas, men som det doch än icke kunnat skee, och jag i brist af andre medel, har most bemte Handelsman, därtill förmå, hvarförutan detta värcket ogiörligast kunnat uprätthållas, utan längst most i undergång stå, så ligger merbemte Handelsman Mig nu så öfver, att Iag intet veet, huru Iag mig med honom begå skall, hafvandes hela sommaren legat här och bedyrar att han intet törs gå härifrån, innan han hulpen blifvit, emädan han genom dess Credit har af mäst främmande och uthlänske samme medel uptagit, hvilcka nu Strengera honom om betallningen och som brefven lyder, som han mig snart med hvar post uppvijsar, häftigt honom beskylle, att han deras Medel således uthsatt, där de doch ingen fahra af fienden haft, och då så kunnat befrucktas, då till de Engelske och lybeske liggiare kunnat lefvereras, och särdeles att åtskillige skepp och Skeppzpartier i Hålland äre, som inte kunna redas ut, förr än samma medel dijt remitterade varda, som Handelsman Hüblein i Stockholm skall hafva Special öfver att op vijsa: Af hvilken beskaffenhet han beklagar sig i yttersta ruin stälter vara, emädan han om all dess Credit bringas, att han ingenstädes mera någon handel stabiliera kan, och hvad han förr ägt, mäst i Wiborg så väl som i Nyen förlorat, hafvandes i den förra Hans Czariske Maijtt vid den nu beklagelige öfvergången, ved lifzstraff låtit anbefalla, att altz intet af dess ägendom i synnerhet förtigas skulle; där emoot har Eders Kongl: Maijtt till gagn och bästa, genom dess förskott Troupperne blifvit hulpne och försorgde, när intet annat varit att tillgå, och guarnizonen i Wiborg blefvit satter i godt tillstånd, att den kunnat uthhärda, hvilket förutan dhe mäste Officerare så af fortifications staten som de öfriga, antingen most under belägringen crepera, eller sedan blefvit tvungna att taga hoos fienden tiänst, eller aldeles undergå, och har han dess utan mitt under belägringen most resolvera att våga sig uth, på det guarnizon, ved olyckligheetn af fästningens öfvergång icke måtte blifva anhållen, under praetext att de den försträckte medel betalas skulle, som hans Czariska Maijtt sjelf redan varit otålig öfver, att sådant för denne Hansdelmans undankommande icke skee kunnat, hafvandes han Handelsman med sampteliga af borgerskapet aftalt, att ingen af dem skulle upgifva någon fordran hoos Eders kongl: Maijtt utan hålla sig till honom, och påstå alle lefveranzer till honom skedt och dem af honom blevit betalte, så att han allena hoos Eders Kongl: Maijtt hafver att fordra, hvilket efter dess trogna persvasion, af Borgerskapet hållet och efterkommet är så att fienden icke fått tillfälle någon praetension att formera, ändock een hård efterfrågan skedd är.
Som nu merbemte Handelsman har altijd låtit sig för Eders Kongl: Maijtz höga tiänst beredd finna, och den värkeln befrämjat, som förbenmält är, men nu sielfver där igenom i moment att blifva ruinerat, och Iag icke veet, att få de besvär från mig, som han mig med åligger, Så lefver iag i den underdåniga tillförsicht, Eders Kongl: Mt täcktes i Nåder låta det förordnande ske, att han till dess fordran skyndsammast må förhulpen blifva, särdeles besöriande är, de främmande som sine Medel umbära moste, torde hoos hans Czarische Maijtt sig besvära, och derföre så väl det beträngde Borgerskapet i Wiborg som guarnizon något nytt besvär öfverdragas, förblifvandes till dödzstunden o s v.