Frisenheims familj

När Johan Henrik Frisenheim dog den 11 oktober 1737 hade han släktingar i både Finland och Sverige. Bouppteckningen har tyvärr försvunnit, men det finns domstolsprotokoll från 1750-talet som klargör en del.


Sonen Didrik Frisenheim bodde förmodligen i trakten av Norrköping vid tiden för Frisenheims död. Didrik hade sju barn med sin första fru Anna Christina Hueck. I Villmanstrand fanns Didriks son Christian Didrik. Han var 24 år. Han skulle senare gifta sig med Christina Elisabeth Wulff-Aminoff som tjänstgjort i Frisenheims residens som husjungfru, och få en dotter.


Dotterdottern Catharina Elisabeth Frisenheim var 20 år och skulle något år senare gifta sig med kammarherren Per Palmcreutz och bosätta sig på Kronovalls slott i Fågeltofta i Skåne.


Frisenheims egna syskon var borta, men det fanns några syskonbarn och syskonbarnbarn. Systersonen kapten Johan Henrik Ahlgren hade två döttrar, men systerdottern Anna Elisabet Ahlgren – fru Orrfeldt – hade inga barn som vi känner till.


Ytterligare en systerdotter, änkefru Ammondt, hade vistats hos Frisenheim under några år, och varit Frisenheim till stor hjälp, men hon hade dött strax före Frisenheim och efterlämnat tre barn, två flickor och en pojke. Till dessa barn, som inte var arvsberättigade, skänkte arvingarna, kapten Ahlgren och fru Orrfeldt, en summa pengar – sextusen daler kopparmynt till dem var – av Frisenheims kvarlåtenskap för deras uppfostran.
Kapitalet skulle kvarstå tills de blev myndiga och räntan användas till deras uppfostran. Pojken togs om hand och uppfostrades av Frisenheims förre landssekreterare George Malm som nu var hovrättsråd i Åbo. Flickornas uppehälle ombesörjdes av kapten Ahlgren och fru Orrfeldt.


Kusinen Hans Henrik Soldan, som var krigskommissarie i Villmanstrand, skulle leva till han blev 71 år 1758. Då bodde han i S:t Michel, bara drygt 10 mil från Villmanstrand. Hans Henriks syster Ursula Maria Soldan, som varit husjungfru hos Frisenheim, hade 1731 gift sig med en handlare i staden – Henrik Gottfrid Blanckenhagen – men hon var död sen några år.

De två små ätterna

Båda de två ätterna Frisenheim – den adliga och den friherrliga – förblev små. (Den adliga ätten skapades när Johan Henrik adlades 1716 och den friherrliga när han upphöjdes till friherre 1727.) Den adliga ätten bestod från början bara av Johan Henrik själv och hans två styvsöner Daniel och Didrik. Den adopterade styvdotterdottern Catharina Elisabeth blev den enda ättlingen i den friherrliga ätten Frisenheim. Av Johan Henriks tre styvbarn var det bara Didrik som fick ättlingar som förde namnet vidare. Den friherrliga ätten slocknade på svärdssidan i och med Johan Henriks död.

Den adliga ätten Frisenheims vapen.

Den adliga ätten

Den sista medlemmen av den adliga ätten hette Ester Frisenheim. Hon var stiftsjungfru och dog 1952 i Stockholm, 84 år gammal. Hennes bror Carl, som dog 1941, var den siste av den adliga ätten Frisenheim på svärdssidan. Sammanlagt har det funnits 47 personer med namnet Frisenheim. Bara 22 av dessa nådde vuxen ålder (över 15 år).


Johan Henrik Frisius adlades 1716 Frisenheim tillsammans med sina styvsöner Daniel Blom och Didrik Blom. "Han understödde under kriget mot Ryssland med både livsmedel och penningar och gjorde kronan stora och viktiga tjänster", stod det i motiveringen.


Daniel Blom, adlad Frisenheim, föddes 1679 i Nyen, tog studenten i Uppsala 1701, blev auskultant vid Åbo hovrätt, fältauditör vid finska armén 1718 och överauditör 1724. Han gifte sig 1721 med Beata Christina Hjolman, rådmansdotter från Stockholm. Daniel Frisenheim dog barnlös 1725.


Didrik Blom, adlad Frisenheim föddes 1680 i Nyen, blev fältkommissarie i Finland 1711 och krigskommissarie 1716. Han gifte sig 1712 med Anna Christina Hueck, född i Nyen 1690 och död 1742. Hon var dotter till rådmannen Christian Hueck och Elisabet Luhr, flyktingar från Nyen, bosatta i Stockholm. Didrik och Anna Christina bodde på många olika ställen: deras barn föddes i Stockholm, Skåne och Östergötland.
Didrik Frisenheim gifte sig en andra gång 1744 med Johanna Bagge, som var dotter till en vinhandlare i Stockholm. De bosatte sig på olika platser i Uppland. Hustrun dog i Grisslehamn 1776. Av Didrik Frisenheims 12 barn nådde nio vuxen ålder, men bara ett av dem förde namnet vidare. Didrik dog i Stockholm 1761, 80 år gammal.


Didrik Frisenheim fick nio barn med sin första fru – Anna Christina Hueck.


Följande nådde vuxen ålder:

  •  Christian Didrik, född 29 augusti 1713 i Stockholm. Vid 19 års ålder bodde han i Villmanstrand hos farfar landshövdingen. Han tjänstgjorde där som överfyrverkare i armén och gifte sig med farfar Johan Henriks husjungfru Christina Elisabet von Wulff-Aminoff (fosterdotter till ryttmästaren Johan Aminoff). De gifte sig och fick en dotter 1739 – Anna Elisabet Frisenheim. Christian Didrik stupade i striderna i Villmanstrand 1741. Några år efter makens död gifte Christina Elisabet om sig med en präst från Västergötland som tjänstgjort i Borgå under några år – Jonas Kjellgren. De flyttade till Floby i Västergötland där de 1751 fick sonen Johan Henric Kellgren (den berömde skalden). Dottern Anna Elisabet gifte sig med prosten Jakob Lengbom som efterträdde hennes styvfar som kyrkoherde i Floby.
  •  Johan Henrik, föddes 16 november 1717 i Malmö, han tjänstgjorde vid Hälsinge regemente och dog ogift och barnlös 1758 på Rügen i det pommerska fälttåget.
  •  Christina Sofia föddes 6 juni 1720 i Stockholm, gifte sig 1758 med kornetten och tullnären Anton Medéen i Uppsala och dog 1772.
  •  Carl Daniel, född 27 juni 1723 i Arendal vid Lund, gifte sig med Elisabeth Katharina Duvall, bosatte sig i Uppland och fick sju barn, av vilka tre söner nådde vuxen ålder.
  •  Elisabet, föddes 1727 i Arendal vid Lund, gifte sig 1751 i Söderbykarls socken i Stockholms län med Jonas Adolf Bromander som var trumpetare vid Livregementet till häst.
  •  Anna Lovisa föddes 1730 på Brunneby vid Norrköping och gifte sig med Daniel Hasselquist.
  •  Hedvig Ulrika föddes 1732 på Brunneby och gifte sig med Carl Fredrik Grip.
  • Didrik Frisenheim fick sex barn med sin andra hustru – Johanna Bagge. De som nådde vuxen ålder var:
  •  Johanna Catharina född 1745 vid Pläng i Norrtälje, som gifte sig först med postmästaren i Grisslehamn Christian Gabriel Alm och efter hans död med postmästaren i Kastellholm på Åland.
  •  Gustava Charlotta född 1748 i Söderbykarl, som gifte sig med mässingsslagarmästaren Anders Åkerstedt i Örebro.
  • Ulrika född omkring 1749 i Bro socken i Uppland, gift med ägaren till Finströms gård på Åland, hovrättsauskultanten Johan Hernmark.


Den ende som förde namnet vidare var alltså Carl Daniel Frisenheim. Han hade tre söner varav en förde namnet vidare:

  • Carl Albrekt född 1754 i Huddinge socken fick 12 barn varav ett förde namnet vidare.
  • Carl Lars Alexander föddes 1810 och fick fem barn som inte förde namnet vidare. Hans son Carl dog 1941 och slöt därmed ätten Frisenheim på svärdssidan.

Den friherrliga ätten

Friherrinnan Catharina Elisabet Frisenheim

var Johan Henriks adoptivdotterdotter.

Johan Henrik Frisenheim blev upphöjd i friherrligt stånd 1727 tillsammans med sin tioåriga styvdotterdotter Catharina Elisabeth Hueck. (Flickan övergick från att vara Johan Henriks styvdotterdotter till att bli hans adoptivdotterdotter när hon fick namnet Frisenheim vid adlandet.) Hennes mor Catharina Blom hade 1716 i Stockholm gift sig med Johan Hueck från Nyen.


Den föräldralösa flickan Catharina Elisabeth (fadern dog 1719 och modern 1723) som adlades och blev friherrinnan Catharina Elisabeth Frisenheim var född 1717. Var hon bodde vet vi inte – kanske hade hon följt med sin morfar Johan Henrik till Villmanstrand. Han hade varit med vid hennes dop i Stockholm och han kan ha tagit henne med sig till Finland när han var i Stockholm 1724.


Catharina Elisabeth gifte sig 1738 på Hesselby i Uppland med kammarherre Per Palmcreutz. Hans far hette Peter Malmberg och hade adlats Palmcreutz 1719. Han hade två gods i Skåne; Kronovall i Fågeltofta och Bjäresjöholm i Bjäresjö. Per Palmcreutz hade tjänstgjort utomlands i unga år och var sedan bosatt i Stockholm och arbetade vid Riksarkivet och hovet fram till 1738 då han gifte sig med friherrinnan Frisenheim och flyttade till slottet Kronovall. Paret fick tre barn varav två nådde vuxen ålder. Inget av dem förde ätten vidare.

Den friherrliga ätten Frisenheims vapen.

I pdf-dokumentet "Frisius anor" här ovanför kan du se Johan Henriks föräldrar, syskon och kusiner.

Om du öppnar pdf-dokumentet "Frisius hustru" kan du se hur namnet Frisenheim har förts vidare genom hans adoptivbarn.