Breven från 1731

Den första delen i varje brev, som är satt med kursiv stil anger vem som skrivit brevet och till vem. Där finns också uppgifter om i vilket arkiv brevet finns. Den texten finns alltså inte med i själva brevet, utan är till för den nutida läsarens information.

 

Då och då förekommer en rad med versala X i texten, så här: XXXXX. Det anger ett avsnitt som inte gått att tyda på grund av att handstilen är för svår eller själva originalbrevet är skadat på något sätt. Antalet X anger det ungefärliga antalet bokstäver som inte gått att dechiffrera. Tveksamma tolkningar markeras med ett eller flera frågetecken efter det svårlästa ordet. Ord som återges inom hakparenteser – [till exempel så här] – är nutida kommentarer för att förtydliga innehållet.

Breven återges i originalskick utan moderniseringar eller andra ingrepp.

Här nedan ser du en lista med de brev i vår samling som är skrivna år 1731. En del av dem har Frisenheim skrivit, andra är adresserade till honom, medan en tredje kategori har andra upphovsmän och adressater men ändå berör Frisenheims liv och verksamhet. Ytterligare en variant är handlingar som har med Frisenheim att göra.
När du klickar på någon av posterna i listan blir du länkad till just det brevet.

 

INNEHÅLL brev 1731

 

15/2 Frisenheim till Fredrik I

6/3 Frisenheim till Fredrik I

28/4 Frisenheim till Fredrik I

12/5 Frisenheim till Fredrik I

15/5 Frisenheim till Fredrik I

22/5 Frisenheim till Fredrik I

26/5 Frisenheim till Fredrik I

2/7 Frisenheim till Fredrik I

22/7 Frisenheim till Fredrik I

28/8 Frisenheim till Fredrik I

28/8 Frisenheim till Fredrik I

5/11 Frisenheim till Fredrik I

11/11 Frisenheim till Fredrik I

13/11 Frisenheim till Fredrik I

20/11 Frisenheim till Fredrik I

23/11 Frisenheim till Fredrik I

27/11 Frisenheim till Fredrik I

27/11 Frisenheim till Fredrik I

3/12 Frisenheim till Fredrik I

4/12 Frisenheim till Fredrik I

10/12 Frisenheim till Fredrik I

Frisenheim till Fredrik I den 15 februari 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
Sedan Consistorium uti Bårgo, genom dess till mig ankomne skrifwelse ad d. 5. i denne månad förständigat, det 14. dagar der efter skulle till Eders Kongl. Maytt afgå underdånigt förslag, till besättiande af Pelisjerfwi Pastorat i Carelen, och att därutinnan desse, såsom samtlige wid detta tillfälle ansökiande underdånigst blifwa nämda; nembl: wice Pastoren här Willmanstrand, Johannes Pomoclius, hwilcken för dette 2do loco i underdånighet är föreslagen till Pexämäki Pastorat, Conrectoren wid Nyslåtts Trivialschola, Henrich Salmenius och Cappellanerne wid Randasalmi församling, Jacob Ursinus och Erich Collanus, samt Cappellanen wid besagde Pelisjerwi försambling, Erich Lacman, hwilcken sidst nämde, efter Consistorii derhoos giorde berättelse, skall wid det in loco anstälte kyrckioherde wahlet, erhållit församlingens wota och wahl röster; så bör jag i underdånighet icke förtiga, at ehuruwähl Cappellanen Lacman således skall ensam erhålla församlingens wota, berättas dock, at han ej för många år sedan trädt till prästämbetet, där emot will Pastoren Pomoclius redan i 30. år därwid upwachtat, och jämbwähl under ryska tiden warit förordnat till kyrckioherde i Kides församling uti Carelen, samt efter erhållen fred, såsom w. Pastor upwachtat församblingen här i Willmanstrand, i anseende hwar till underdånigst hemställer, huru wida Eders Kongl. Maytt allernådigst täckes, antingen honom, eller någon annan af de i underdånighet nämde, med Nådig fullmacht å detta ledige Pelisjerfwi Pastorat försees; framhärdandes jag med underdånigste wördnad till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aldra Underdånigste och Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 15. Februarii 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 6 mars 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
ad acta

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Huruledes Eders Kongl.Maytt Nådigst har täckts bifalla det af Eders Kongl. Maytts och Rijksens ständers förordnade Oecomonie Commission gifne underdånige förslag, at till skogarnes besparande, såsom en bland Rijkets dyrbaraste förmåner kunde i stället för gärdesgårdar af trä, hwar till en otrolig myckenhet unga trä i deras bästa wäxt till stör och gärdzle årligen måste fällas, stengårdar anläggas; det har utur Eders Kongl. Maytts allernådigste af d. 1. Decembr: förledne år jag med underdånigste wördnad intagit: Och som Eders Kongl. Maytt lika Nådigst tächts anbefalla mig at genom tiänlige föreställningar söka at förmå innewånarne uti detta mig Nådigst anförtrodde höfdingedöme, till at sådane stengårdar efter handen anläggia; så har jag och om wärckställigheten der af i underdånighet behörig författning i så måtto giordt, at de igenom allmänne publicationer äro wordne antydde at Eders Kongl. Maytts Nådigste willja och befallning härutinnan sig till underdånigste efterlefnad ställa, hwarwid jag dock underdånigst ej bordt obemält låta, at till stör och gärdzle fällande inwånarne härå orten altid betient sig af den skog som finnes uti kärr och moras, samt andre obrukbare marcker, hwilcka till annor nytta ej kunnat anwändas, och således ingen nyttig skog till stöör eller gärdzle fälte blifwit, framhärdandes jag med underdånigste wördnad
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aldra Underdånigste och Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 6. Martti 1731


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 28 april 1731. Riksarkivet.

 

[Mottagarens notering]
afgådt swar med approb.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Med den hit ankomne finska påsten d. 18. nästledne i denne månad, har landzhöfdinge ämbetet i Hellsingforss till widare befordran mig tillsändt ett Eders Kongl. Maytts till Cancellie Rådet och Extra ordinarie Enwoijeen wid det ryska håfwet, won Dittmer i Nåder aflåtit bref som med en extra påst till Hellsingforss skall ankommit, och lärer angått den när in wid samma stad förledne höst strandade ryska Galliothen Simeon kallad; Och som jag högst bemte bref med den dagen efter, sedan samma hit anlände, här ifrån affärdade ryske påsten, widare till Muscou befordrade; så har jag sådant underdånigst ej bordt obemält låta, och där hoos icke förtiga, det jag uppå de ifrån granskapet på ryska sidan förde swåra lamentationer där öfwer, at wederbörande interessenter uti det bärgade godset, blifwit betagne, at samma där ifrån låta afhämta, för en Bärgningz och dykerie Compagniet blefwo efter dess egit taxerande för den påkåstade bärgningen förnögd, samt till mig giorde anlitning, emedan de ingen annan där till kunnat förmå, at för dem gå i fullkomlig bårgen, för betalningen af den ersättning dykeri Interessenterne för deras giorde omkåstnad och hafde mödo framdeles kunde blifwa tillerkändt; ej kunde undgå, at för wisse angelägne orsaker dem härutinnan willfara, särdeles som jag förnam af de ifrån Petersborg utskickade, hwilcka uti desse deras angelägenheter här igenom af och an ryske, at och ryska keijsarinnan siälf skall haft på åfwanbemte Gallioth et anseenligit partie fint hollands lärft, med mera, som hon wid sitt håf behöfde; hwilcken min således uthändigade Caution ej uti annat afseende skedde, än blått, at där igenom där hän befrämja, det de bärgade effecter obehindrat skulle aflåtas, som och med första öpet watn lära till Petersborg afhämtas, och at dy medelst kunde uphäfwas det missförstånd, som det hit tills giorde uppehåld, förorsakadt med underdånigste wördnad framhärdandes till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aldra Underdånigste och Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim
Willmanstrand d. 28. Aprill 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 12 maj 1731. Riksarkivet.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Utaf underdånigst närslutne bref till Eders Kongl. Maytt, som det Wenerandum Consistorium i Bårgo till widare befordran mig tillskickat, jämte det där wid fogade Pyttis sochns tingz rätts bewis, täckes Eders Kongl. Maytt allernådigst intaga och förmärckia, huru bemälte sockns sten kyrckia i Kymmenegårdz lähn och Kymmene härad, genom åtskillige skadlige rämnor blifwit så berfälligt, at wäggarne eller muren där af synes luta, till hwilcken bristfällighets förbättrande förslagz wis skall erfordras 2000. dr kmt: som församblingens lämmar icke utan hielp och understöd mächta anskaffa eller åstad komma; Och finner jag mig alt derföre underdånigst föranlåten, at Eders Kongl. Maytts Nådigste gått finnande allerunderdånigst underställa om icke denne församling till detta sitt Christeliga upsåts fullföljande någon Collect allernådigst kunde tilläggas, om icke widare, då allenast här i Finland, med Österbottn, Åbo och Nylandz lähner, samt denne Eders Kongl. Maytts Prowince, Och som de medel hwilcka där igenom kunna inflyta, icke lära särdeles förslå; så hemställes lika underdånigst om icke det som torde öfwerskiuta af de medel, som Eders Kongl. Maytt för detta, genom en allmän Collect öfwer hela Rijket allernådigst förundt Lumäki församlingz lemmar??? till dess trä kyrckias å nyo upbyggande här i länet, Nådigst kunde tillåtas, at till Pyttis församblingz mera understöd, till dess kyrckias reparation må anwändas; jag framhärdar med underdånigste wördnat till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 12. Maii 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 15 maj 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
upläsit i Rådet d. 10. Decemb. 1731. och befalt lägges ad acta.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Som man på denne orten i Åår haft en så lång wåhr, at snöön emot förra wanligheten här in tills, eller till medium Maii legat på marcken, som dock nu mera merendels förswinner, men likwäl alle insiöar ännu liggia tillfrusne, så har der igenom en stor brist på foder förorsakats, så att inbyggiarne i landet hafwa till sine Creaturs Conserwation warit twugna at till deras underhållande icke allenast sitt endaste bröd korn, som de haft öfrigt utan och en stor del. hwad de till uttsäde spart, tillgripa; i anseende hwar till de nödträngde, som ingen utwäg haft att förskaffa sig sädes korn, hoos mig träget annhållit, at till deras Conserwation och hemmanens wid macht hållande, genom lån ifrån Magazinet där med blifwa understödde; Och ehuruwäl utom Eders Kongl. Maytts allernådigste tillstånd, jag där till ej welat skrida; så har jag dock såwida utsåningsz tiden förrunnit, innan jag, uppå där om görande underdånig förfrågan, Eders Kongl. Maytts allernådigste swar kunnat erhålla, funnit förswarligit, at landzens inbyggare härutinnan strandsättia, särdeles som de där igenom blifwit utarmade och utur stånd satte, at Crono utskylderne sig afbörda, utan alt där före warit föranlåten, at de mäst nödlidande med ett lån af korn ifrån Eders Kongl. Maytts Magazin, till utsäde undsättia, med de willkor, at samma lån, emedan landt Magazins förrådet nu för tiden består af större del korn, än råg, skall nästkommande höst med råg ersättias och betalas, hwilcket man och, så snart bärgningz tiden är förbij, skall låta inkräfia och alt i Magazinet richtigt införa, såsom det skedde med de sidsta utlåningar här i länet under framfarne missvväxt ååren, då alt hwad samma tid utur Magazinerne till landet utlåntes, sedemera till hwar Cappa ersatt blef, såat ingen brist där af i landet bblef inneståendes; anhållandes fördenskull underdånigst, at hwad jag således till landets Conserwation och följachteligen Eders Kongl. Maytts ingälders richtigare utgående, warit twungen, at göra detta llån allenast af några hundrade tunnor korn, som i höst åter uti råg i Magazinet inflyter, af Eders Kongl. Maytt allernådigst kunde gillas och approberas; Och som jag mig wähl föreställa kan at allmogen, som i anseende till hwad i underdånighet anfördt är, sig nu utblåttat, frambättre, och??? innan skörde tiden infaller, äfwen lärer anhålla om lån af råg, dels till bröd korn, dels till höst utsäde; så har Eders Kongl. Maytts allernådigste gåttfinnande jag underdånigst hemställa skolat, huruwida de nödlidande där med kunna understödjas, emot det sådane lån i lika måtto kunde i år, så snart spanmålen warder inhöstat i Magazinet blifwer ersatt; hwar öfwer Eders Kongl. Maytts allernådigste swar underdånigst afwachtas, med lika framhärdan till min lefnadz slut
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aller Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 15. Maii 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 22 maj 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
ad acta.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Hwad Eders Kongl. Maytt uppå Rijksens höglåfl: ständers wid nu påstående Rijksdag giorde underdånige föreställning i Nåder för gått funnit at förordna, det de som ännu ej utsökt sine låningz liquidationer, hafwa frijhet, at innom detta års XXX där om göra ansökningar uti Eders Kongl. Maytts samt Rijksens Krigz- och Cammar Collegier, hwaräst de samma tid anges, och wederbörande med liquidation på deras innestående löner, efter hand och behörigt nummererande efter dag och datum, som de inkommit försees; det har jag till underdånigste följe af Eders Kongl. Maytts Nådigste befallning under den sidste Aprill, till allmän kundgörelse af alle predikostolar uti detta mig Nådigst anförtrodde höfdingedöme utfärdat och sådant Eders Kongl. Maytt underdånigst ej bordt obemält låta, jämte framhärdande till mitt lifs slut
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aller Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 22 Maji 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 26 maj 1731. Riksarkivet.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Medelst allernådigst remiss af d. 4de uti innewarande månad har Eders Kongl. Maytt lika Nådigt tächts anbefalla mig, at forderligast inkomma med min underdånige berättelse och utlåtande, hwad som i underdånighet kan wara at påminna wid den 4de §. af allmogens i den behållne delen af Carelen wid nu påstående Rijksdag, till Eders Kongl. Maytt, insände underdånige beswär, hwarutinnan de andraga den swårighet de hafwa at erhålla tiänstefålck, hwilcket föregifwes där af förorsakas, att enär en dräng eller piga, intet bekomma så stor lön som de påstå, och skall långt skrida öfwer förra wanligheten, i det en dräng tillförene warit nögd med 12. à 15. d: och en piga med 8. à 9 d. Kmt men nu mera fordrar en dräng 30. à 40. och en piga 15. à 18. d: i årlig lön; skola de sättia sig ned såsom inhysningar och dem lämnas friheet at hafwa sine åwärckningar i skogen; i anseende hwar till, och ehuruwähl de för slike åwärckningar årligen warda taxerade, skall sådant doch intet swara emot den skada Eders Kongl. Maytt och Cronan samt hemmans åboerne hafwa igenom det skogen således warder utödd; bemälte allmoge underdånigst anhålla, det slike inhysningar måtte blifwa ålagde at träda hoos dem emot skälig lön i tiänsten och fröbudne at hafwa någon åwärckan i skogen. Nu ehuruwähl denne allmogens klagan egenteligen där hän syftar, som skulle tiänstefolcket där å orten för den orsaken emot förra wanligheten påstå års lön, at de haft frihet, till at emot den där i landet skeende årlige taxering hafwa åwärckningar i skogen, så kan jag doch finna, at de om rätta grunden till sådan stegring icke äro underrättade, utan är där till egentelige orsaken, at sedan denne Eders Kongl. Maytts Prowince blifwit en gräntze ordt, och tiänste fålcket här i landet kunnige om den ansenlige lön och andre förmåner tiänstefolcket på ryska sidan hafwa, wilja de sådant på denne sidan äfwen påstå, ändoch på denne orten för ryska infallet en dräng och en piga uti ärlig lön icke mera blifwit bestådd, än åfwanbemte allmogen underdånigst anfördt, hwar med de och då warit nögde; men om de icke nu erhålla tillräckelig lön, som någorlunda, fast ej på långt när kan swara emot de förmåner tiänstefolket på ryska sidan hafwa; så är det swårt på denne widlyftige gräntzen at förekomma deras oaflåtlige afwikande till ryska sidan, som dock nu mera börjar at aftaga, sedan de förflutne åren en stor dehl, hwilcka man kunnat uppgifwa, hwaräst, och hoos hwem de sig uppehållit, uppå skedd reclamation blifwit där ifrån återskickade, men sedan de sedt, at man dem således kunnat upspana, och hit tillbakas bringa, hafwa de nu mera tagit sig det oråd före, och begifwit sig längre up i landet, på andra sidan om Petersborg, till Ingermanland och Lijfland, ja och än widare, uppå hwilcka härifrån så widt aflägse orter man dem ej upspana kan, ändock de till en myckenhet skola sig där uppehålla, hafwandes wäl ryska Öfwerheten allmänt låtit där i landet publicera, at slike öfwerlöpare ifrån denne sidan skulle begifwa sig hit tillbakas, men där på är aldeles ingen påfölgd skiedt, och blifwer således swårt, at sådant hämma, så framt icke tiänstefåålckets lön på denne orten warder tillökt;
Men at allmogen förmäler, det alt löst fålck i den behåldne delen af Carelen lämnas frijhet at hafwa åwärckningar i skogen, som dymedelst skulle till Eders Kongl. Maytts och hemmans åboernes skada och afsaknad utödes; därutinnan hafwa de så wida felat, at som oeconomien i Carelen är af hel annor beskaffenhet, än annorstädes, i det där sammastädes af ålder och ifrån det samma ordt Sweriges Crono tillföll, icke warit någre wissa hemman thal, eller afskild marck där underlagt, utan alt blifwit samfält nyttiat, och hemman af rijs root årligen uptagne och tillökte, hwaräst och wanligit warit, at tårpare och så kallade bobuler eller inhysningar sig nedsatt, som icke kunnat åstadkomma, at bestrida et fullkomligit hemmans bruk, men blifwit dock efter den wanlige oeconomien därstädes, årligen taxerade för de åwärckningar de i skogen haft; Och som de efter handen kunna sig förkåfra; så blifwa de och såsom andre hemmans åboer ansedde, och ju mera de i förmögenhet tilltaga, hwar efter de årligen blifwa taxerade, desto mera ökar sig Eders Kongl. Maytts indrächter; warandes icke heller förspordt, at igenom swedie fällande på den orten, hwaräst ganska ringa åkerbruk finnes, skogens utödande ware at befara; dock lijkawäl torde hända, at ibland de där i landet warande bobuler eller inhysningar kunna finnas sådane, de där anten kunna wara af den förmögenhet at straxt försee sig med hemmans bruk eller och af den styrckia, at kunna begifwa sig uti laga tiänst; hwarföre jag och, till at sådant missbruk hämma och afskaffa, igenom utfärdade allmänne publicationer af d 4. sidstl: Martii låtit antyda alle sådane inhysningar, at innom nästskeende skatt lägning, som om hösten så snart inbergningen skedt, plägar förrättas, antingen försee sig med rätta hemmans bruk, eller och sig i laga tiänst hoos andre hemmans åboer begifwa, med den åtwarning där hoos, at de som innom samma tid således sig ej bofasta göra, skulle de som andre löös drifware ansees, och till publiqt arbete wid Eders Kongl. Maytts fästningar brukas; hwilcket jag skulle förmoda lärer hafwa den wärkan med sig, at både fleer hemman härigenom blifwa uptagne, och inwånarne i landet hädan efter med mindre swårighet kunna erhålla tiänstefolck; och jag framhärdar med underdånigste wördnad till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aller Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 26. Maji 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 2 juli 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
Kongl. Mayt remitterar detta i nåder til des ock Riksens Cancel. Collegii underdånige utlåtande.
Stockholm i RådCammaren den 26. Julii 1731.
uppå nådigste befalning
Leon: Klinckowström

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Sedan jag efter handen, som man kunnat erhålla någon efterrättelse, hwaräst de personer på ryska sidan sig uppehållit, som ifrån denne Eders Kongl. Maytts Prowince de förflutne åren olåfligen gått öfwer gräntzen, uppå behörig skedd reclamation blifwit genom ryska General Majoren Schuvalofs handrächning återsända; hafwa de som således sedt ej kunna med säkerhet uppehålla sig när wid gräntzen på ryska sidan, tagit sig det oråd före och begifwit sig till Petersborg, samt längre up i landet, i mening at för ortens wida aflägenhet kunna blifwa oroade; hwarföre jag på erhållen underrättelse om deras wistande dels i Petersborg, dels och där om kring på landet, tillsändt Commissions Secreteraren Morian en förteckning både på sådane öfwerlöpare, och andre, hwilcka wäl emot prasterade Cautioner blifwit uti deras föregifne angelägenheter till samma orter förpassade, men utöfwer den till deras återkomst dem föresatte tider uteblifwit, med begäran där hoos, det han wille samma personer på behörigt sätt reclamera, och så begå, det de under wård och inseende måtte blifwa där ifrån hit till gräntzen återsände; Och som bemte Commissions Secreterare uti dess mig där å meddelte swar gifwit tillkänna, at som detta synes wara ett widlyftigt wärck, hwilcket, ehuru rättwist och enligit det och med Nystadske fredz tractaten är, likwäl hoos ryssarne, som till misstanckar mycket äro bögde, torde förorsaka någon jalousie och widrige omdömmen; så skulle han gerna önska, det han kunde undfå Eders Kongl. Maytts allernådigste befallning, at här wid handen läggia, på det han sedan med desto större eftertryck må kunna detta ärendet bedrifwa; dy har hoos Eders Kongl. Maytt jag alt derföre underdånigst anhålla skolat, det merbemte Commissions Secreterare här om kunde undfå Eders Kongl. Maytts allernådigste bref och befallning, hwrjämte, och emedan åtskillige så wäl hemmans åboers, som annat löst folck ännu skola på ryska sidan sig uppehålla, de där äro inföddingar på denne sidan om gräntzen, men under ryska öfwerwäldets tid, ju och kårt för bredzslutet begifwit sig längre upp i landet till de orter, som genom gräntze skillnaden ryska Cronan tillfallit, endast i det afseende at genom arbete förtiena sig födan; så är min allerunderdånigste förfrågan, huruwida sådane personer skola ansees, antingen såsom Eders Kongl. Maytts och swänske, eller ryske undersåtar, emedan samtlige af dem, som där ifrån tagit sin tillflycht hit till sin födelse ort och förre hemwisten, af ryska General Majoren och Öfwer Commendanten Schuwalof, såsom ryska undersåtare återfordras, och en del åter, hwilcka helre på ryska sidan willja qwarblifwa, men af deras slächt och anhörige på denne sidan, till återfordrande där ifrån hoos mig blifwit angifne, på samma sätt sökas där at förwaras, tagandes sig där till anledning af fredz tractatens 4. 3. som förmår, at de ryska Cronan tillfallne orter blifwit med alla dess inwånare afstådde, hwar efter de och skola ryska Cronan genom troo- och huldhets Edens afläggande sig förbundit; men oachtat jag där emot åter förestält, at desse personer, som icke äro samma orters inwånare, utan under krigz tiden för ååfwannämde orsak sig dit begifwit, icke lära kunna annors än såsom andre krigz fångar, likmätigt den 14. §. af fredz tractaten ansees, hwilcka hafwa frihet, at begifwa sig där ifrån landet igen, har sådan föreställning doh ej kunnat hoos bemte General Major och Öfwer Commendant winna något rum, utan anhåller hoos Eders Kongl. Maytt jag alt derföre underdånigst, om Eders Kongl. Maytts allernådigste befallning, huru så wäl jag, som Commissions Secreteraren Morian, wid sådane personers återfordrande skola oss i underdånighet förhålla, imedlertid har jag ej utgifwit som således sökt sin tillflycht hit till landet igen, men de som ännu på ryska sidan sig uppehålla, och med hwilcka äro så beskaffade, som i underdånighet förmält är, hafwa uppå min begäran ännu ej blifwit återsände utan under åfwan anförde skeen där förswaras; framhärdandes jag med underdånigste wördnat till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Maytts Aller Underdånigste Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 2. Julii 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 22 juli 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
exp: swar och ordres till landz: friesenheim.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Uti skirfwelse af d. 5. uti innewarande månad har ryska General Majoren och Öfwer Commendanten i Wiborg, Iwan Chuwaloff, tillsändt mig ett Extract, af en på ryska sidan hållen ransakning, angående en swänsk undersåte Johan Flundt och dess hustru Catherina Andersdåtter, hwilcka warit krigz fångar, men år 1724. om hösten, då de ifrån Petersborg skulle begifwa sig till deras fädernes orth hit i rijket, och kommit i följe med en snickare och Lavittmakare Mathias kallat jämte dess hustru och 2ne barn, samt en matros Michel wid namn, hwilcka äfwen warit krigz fångar, skall denne Johan Flundt, som berörde ransakning innehåller, uppå bemte Michels inrådande, tillika med honom mördat snickaren, med dess hustru och barn, då de kommit 20. wirst på andra sidan om Wiborg, hwaräst de på en skog haft deras nattläger, som merberörde ransakning, den på swänska språket här hoos i underdånighet bifogas, bredare förmäler; Och som wälbemte General Major och Öfwer Commendant af den ryska Keyserl. Senaten undfådt befallning, at sedan han om detta mord med mig corresponderat, låta Execution öfwer åfwannämbde Flundt med dess hustru anställa, som till den ändan, sedan de ifrån Wiborg till Muscou blifwit färsände, ifrån sidstnämde orth till Wiborg äro återskickade; eller och om de skulle hit begäras, at här för rätta dragas, så wida denne gärning på swänska undersåtare blifwit öfwat, dem då emot recipisse eller quittence behörigen aflefwereras; så har wähl merwälbemte General Major och Öfwer Commendant genom åfwanberörde dess till mig abkomne skrifwelse, som på swänska språket öfwersatt i underdånighet här hoos följer, här öfwer åstundat min utlåtelse; men emedan jag finner detta wähl wara af den beskaffenhet, hwarutinnan Eders Kongl. Maytts allernådigste förordnande tillförene ej ut kommit, dy har jag ej understått mig, at här öfwer åftawälbemte General Major Öfwer Commendant något wist swar meddela, utan begärt, at desse delinquenter kunde i Wiborg uti fängzligit förwahr hållas, till dess hoos Eders Kongl. Maytt jag här om mig i underdånighet skulle förfråga, hwar öfwer jag alt der före Eders Kongl. Maytts allernådigste förordnande till ming underdånigste efterrrättelse hwarutinnan afbijdar, med underdånigste wördnad framhärdandes till mitt lifsslut
Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maytts
Aller Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 22. Julii 1731.



Extract av rättegångsprotokollet:


Extract uthur den till Contoir Collegio i Sanct Petersburg inkomne undersökningen öfwer swänska fången Johan Flundt, med dess hustru Catharina, hwilcka för öfwat mord på swänska fångar snickaren och Lavetmakaren Mathias Seplin, dess hustru och 2ne söner, som utwisar

Ifrån Wiborg är d. 25. Septembr: 1724. till Öfwer håf rätten i St Petersburg berättat, huru Platz Majoren i Wiborg ingifwit dess skriftelige berättelse till Cancelliet därstädes, det bemte Platz Majors Contoir d. 24. Septbr: erhållit berättelse iifrån den första posteringen från Wiborg, som Corporalen af Rentzelska regementet Feodor Borofhoff, som wid förre posterings ställe besedt 4 resande personer ihiälslagne, en karl, hustru och twenne barn, samt wid dem 4. hästar, en kiärra, 2ne toma kistor, ett par ranckar???, 2ne grå half ylles råckar, ett par gambla stöflar, tänckiandes att med dem hafwa rest fångne såldater eller Officerare, doch där om ingen kundskap äger, emedan desse sig wid wachten eller posteringen intet angifwit, utan rest förbij andre wägen till Wiborg, hwar öfwer en såldat af samma regemente är till nästa postering afsändt, at efter fråga om deras igenomresa wid nästa postering, hwaräst blifwit berättat, det de rest där förbij och warit 4. eller 5. mans personer, som de egentel. ej kunnat weta, samt 2ne qwinfålck, hafwandes de wid posteringen frågat om de ihiälslagne skola begrafwas eller ej, emedan wid de döda är ingen wacht, aldenstund denne postering består af få man; men hästarne hafwa de tagit till sig jämte pagagen, emedan de äro 4. wirst ifrån posteringen. Detta raporterade Corporalen Sopoff, som d. 25. Septembr: 1724. i Wiborgske Cancelliet efter samma upsats uti boken är inskrefwen, och blef befalt, at en Officerare med såldater ifrån Wiborg skulle afsändas, de döda samt med hästarne och all ägendomb till Wiborg föhra, at besees och opskrifwas, samt det de. hwilcka förbij posteringen rest till Wiborg, skulle under arrest hållas, till widare befallning och at efter förordningen här om förhöras.
Till Wiborgska Cancelliet har Platz Majors Contoir ingifwit en berättelse d. 26. Septembr: 1724. at igår dagen wore till Wiborg ankomne swänska fångar, Mathias och Michell Freissel???, hwilcka erhållit deras pass af Ammiralitetz Collegio med Hr Ammiralen Grefwe Aparxins underskrift, sammaledes en timmermans son Johan Gabrielsson barnfödd i Nycarlby och med honom dess hustru Catharina Andersdåtter och son Carl, hwilka äre anbefalte at qwarhållas under arrest; men deras 2ne hästar at underhålla finnes intet fourage, derföre anhålles om befallning, hwarthän häsarne skola gifwas eller hwar med de underhållas böra. Uti inlefwererat berättelse af Platz Majors Contoir till Wiborgska Cancelliet d. 27. Septembr: samma år är anfördt, det förleden d. 25. Septbr: och berörde år bijfogas af fendrich Kutuhaff en Copia af ett tyskt bref med öfwersättning, så lydande: Uppå befallning wid Parolen är han med 1. Corporal och 3. såldater commenderat worden till första posteringen at besee ihiälslagne kråppar hwar wid de funno 1. mans person, 1. qwinfålck och 2ne små barn.
På order af Capitain Bruno, som förrättar Platz Majors sysslan, är han anbefalt, at resa till andra posteringen och längre till byarne, hwaräst swänske fångarne framfarit, huru många de warit samt huru många hästar de haft.
Uppå sådane Ordres har han rest till åfwanomnämde ställen och längre, hafwandes wid dess ankomst till andra posteringen samt Kauskijerfvi by till bonden Juhan Suste, sådant efterkommit, hwilcken bonde honom berättat, det bemte swänska fångar neml. 3ne mans personer, 2ne qwinfålck, 4. små barn legat hos denne bonde natten emot den 22. Septembr: samt med sig haft 6 stycken hästar, hafwandes med dem kommit 2dra posterings skrifwaren till bemte bonde och frågat efter benämde fångar af bonden, hwar uppå han uti tyska språcket skrifwit, det de ihiälslagnes kråppar till Wiborg afföras jämte 4. hästar, 2. kistor, 2. kiärror eller wagnar med de öfrige saker.
Uti sielfwa öfwersättningen af det tyska brefwet, finnes: på berättelse af lentzmannen hafwa swänska fångarne förbij, en snickare med dess hustru och 2ne söner: ännu 2. personer och med dem en qwins person och 2. små barn, samt 6. hästar och 3. wagnar af 4. hiuhl hwar wagn, de hafwer legat öfwer natten i Kauskijerfwi by hoos bonden Susti Juhan, det han äfwen intygat.
1724. d. 27. Septembr: är efter påtecknandet anbefalt denne saken uti Wiborgska Cancellit at inskrifwas uti boken och angifwas. Efter nästnämbde påteckning blefwo samma dag uti Wiborgska Cancelliet följande personer förhörde särskilt.
hustru Catharina Andersdåtter född i Stockholm, sade i framflutne åren, hwilcket hon ej kunde sig påminna, då battaillen i Wasa stadt, hade hennes man warit under Eders kongl. Maytt i Swerige och wid samma battaille Constapel, och då tillika med hennes man blifwit fången, hwar efter de blifwit bårtförde till Jeresloff[?] hwaräst hennes man med döden afgått: hafwandes hon Catharina sedan åter gift sig med en swänsk såldat Johan Gabrielsson Flundt.
Åhr 1723. äro de ifrån Jeresloff till Muscou afsläpta at därstädes af Krigz Collegio sökia sig resepass, hwaräst de sig uppehållit till år 1724. då de med erhållit pass sig därifrån begifwit på resan till sin fädernes orth, och när de kommit till Petersburg hafwa de giordt följe med en swänsk snickare, som sammaledes kommit uthur fångenskapen Jacob bemd, Men dess faders- och tillnamnet hade hon sig ej bekant, hwilcken hade dess hustru och 2ne söner med sig, jämte matrosen Michell, då alla i en swit rest ifrån Petersburg, och enär de ohngefähr 20 wirst ifrån Wiborg kommit, hade hennes man med matrosen, jämte snickaren, dess hustru och barn rest föruth; men hon hustrun Catharina med dess barn blifwit qwar i skogen för det hästarne trötnat, och då hon kommit något fram, hade hon hördt roop och skri så at hästarne stadnat, hwarföre hon gått till det stället, hwaräst ropet warit, då hon blifwit warse at hennes man suttit wid wägen, och frågat honom, hwad de hade giordt, hwar uppå mannen Catharina sagt, hwad går det henne an, som är giordt, utan skulle hon för uth fahra, som hon efterkommit; men huru och på hwad sätt sampt för hwad ordsak åfwannämde snickaren med dess hustru af hennes man och matrosen Michell blifwit ihiälslagne, där om weet hon ej, emedan hon ej warit närwarande ej heller weet hon om och hwad ägendomb de af denna snickaren tagit, dock hade hon haft 5. hästar, af hwilcka benämbde matrosen haft en, men hennes man ett bruunt stod dem bägge tillhörigt, wetandes hon ej, at hennes man utom detta mordet är skyldig till någon lifssaak ej heller warit på röfweri och tiufnad.
Andra personen benämd Johan Gabrielsson Flundt, sade wid förhöret, at han wore född i Nycarlby, och blifwit ibland bönderne sändt till Wasa bataillen, dock kunde ej påminna sig hwad år det warit, då han af hans Keyserlige Maytts krigz macht blef tagen tillfånge, och afsändt till Jeresloff, hwaräst wid dess ankomst han sig gift med en swänsk fången hustru Catharina Andersdåtter. Framledit år 1723. äre de ifrån Jeresloff afsläpte till Muscow, hwaräst de af Kongl. Krigz Collegio erhållit resepass, och år 1724. där ifrån afrest åth Swerige och sin fädernes orth, och då de anländt till Sanct Petersburg, hafwa de kommit i följe med äfwen swänska fångarne snickaren Mathias, men faders och tillnamnet wore honom obekant, hwilcken hade med sig dess hustru och 2ne söner, hwilcken hade sig intet bekant deras namn, jämbwähl en matros Michel benämbd, hwars till namn han ej heller wiste. de hade alle rest ifrån Petersburg tillsammans åth Wiborg; men innan de kommit till swarta bäcken, hade denna Johan af benämbde Michell blifwit tilltahlt, at de berörde snickare med dess hustru och barn, för ägendomens skull, skull mörda; och hade Michell där före hemligen eftergått snickaren med ett spiut, men Johan den gången honom där ifrån afhållit, dock härom intet sagt hwarcken åt snickaren ej heller dess hustru.
Tre dagar där efter, då de kommit 20. wirst ifrån Wiborg, och hade om natten bedt sine hästar på skogen samt giordt eld för sig, har Michell, enär bemte snickare med dess hustru och barn wid elden insombnat, andra resan tillthalt Johan, at slå ihiäl snickaren med dess hustru och barn, men Johan honom Michell åter där ifrån afrådt, och där om då dess hustru sagt, då äfwen hans hustru rådt honom där ifrån, dock så snart dess hustru insombnat, hade Johan med åftanämbde Michell tagit spiut och knif, och Michell med knifwen mördat snickaren med dess 2ne barn; men Johan snickarens hustru, och enär de detta mordet hade ändat, samt Johans hustru wacknat, hade hon börjat på at gråta, hwarföre de giordt så ondt, och sedan de släpat de döda ifrån wägen på sidan och betäckt dem med måssa, hafwa de där uppå rest till Wiborg, bemte snickares ägendomb har bestådt uti 6. hästar och 4. wagnar, 3. kistor med allehanda kläder och snickarens handtwärcks saker, hwilcka de straxt där på elden opbrändt; men de öfrige sakerne med sig tagit, doch hade Johan af penningarne icke det ringaste tagit; men om dess Cammerath Michel tagit pengne wet han ej. men snickarens hästar hade de, hafwandes Johan och Michel tillförene ej haft någre hästar tillsammans, utan gåt till foots med hästarne såsom skiutz karlar eller kiörare af denne snickaren, utom detta hade Johan intet begådt mord och tilförene uti ingen tiufnad ej heller på något röfweri warit.
Tredie person Michell kallad Jacobsson Kreswen, wid förhöret sade wara barnfödd på Åhland, och hade tiänt framflutne åhren, hwilcka han ej kunde påminna sig, under Sweriges krigzmacht för matros och blifwit tagen tillfånga under Jurgen Lewonskoff eller Iwangorod på en jacht, då han sedan blifwit försändt till Pleskow hwaräst han under arrest intet länge suttit, utan uppå dess åstundn blifwit antagen i tiänst under hans Käyserl: Maytt till matros och warit där efter uti 2ne års tid i Pleskow, och därifrån med fartyg afsändt till Woronitz hwaräst han warit i 3. års tid, därifrån åter till Astrakan och warit där i 12. års tid; men sedan freden slöts med hans Maytt af Swerige och Sweriges Crono är han worden afsläpt till dess fäders orth och där till erhållit pass, hwar med han en tid uppehållit sig i Astrakan och sedan i Muscow, till dess han år 1724 där med afrest åth dess fäders orth, och då han kommit till Sanct Petersburg, begifwit sig i följe med äfwen lika swänske fångar snickaren Mathias /: hwars faders och till namn han sig ej hade bekant /: hwilcken haft med sig dess hustru och 2ne söner; med deras namn wet han ej, med hwilcken jämte dess hustru de giordt följe ifrån St Petersburg, och då de ännu ej hunnit till swarta bäcken, hade han kommit till den tancken, at mörda denne snickaren Mathias, hwar till han anmodat åfwannämbe Johan, och hade hemligen med ett spiut eftergått snickaren at honom mörda; men Johan den gången honom därifrån afhållit. Tre dagar där efter då de kommit närmare åth Wiborg 20. wirst därifrån, då de skohlat sig där hwila öfwer natten och giordt eld för sig, enär bemte snickaren med dess hustru och barn samt omrörde Johans hustru insombnat, har Michell med Johan kommit öfwerens och andra resan tagit spiut och knifoch mördat dennea snickaren med dess hustru och barn på samma stället, enär de nu detta mordet giordt, hade Johans hustru opwacknat och börjat på at gråta, säjande: hwarföre hafwen I så ondt giordt, hwar uppå de, de mördades kroppar släpat ifrån wägen på sidan, och betäckt dem med måssa, där efter de afrest till Wiborg; men ägendomen som bestådt i 6. hästar 4. wagnar, 3. kistor med allehanda kläder och snickarens handtwärcks saker, hwilcka sednare de där strax på elden opbrändt, doch alt det öfrige tagit med sig och nu hafwa i Wiborg; hafwandes han Michell utur kistan jämte kläderne tagit pengr ohngefähr till 10. Rubler, hwilcka i Wiborg af Platz Majors Embetet honom ifrån tagne äre, men mera pengar hade han ej tagit; Ej heller wet han, om dess Cammerat Johan någre pengr tagit, alla snickarens hästar har Michell med Johan tillsammans, doch hade de tillförene inga hästar haft, utan fölgdt snickarens hästar åth såsom skiutz karlar. uthom detta mordet, har han Michell intet begåt någon lifssak, ej heller warit på tiufweri och röfweri.
Den omnämbde Johan Flundt wid förhöret ingaf ett pass, som Generalen Nines??? Gregori Isupoff år 1722. d. 31. Januarii egenhändigt underskrifwit åth denne mördade snickaren: så lydande:
Swänska fången lavetmakaren Mathias Seplin, född i Åbo, hwilcken är tagen till fånga under framflutne kriget, nu efter sluten fred, afsläppes till dess fäders orth, som lämnas obehindrat att passera. Men där han skulle willja förblifwa i Ryssland antingen i tiänst, eller kiöpenskap eller och till någon begifwa; så blifwer honom efter desse Ordres fritt lämnat, dock bör han låta sig anteckna på wederbörlig orth; men utan inteckning lämnas honom ej frihet, at blifwa i Ryssland, med honom äre afsläpte dess hustru Hedwig Jonasdåtter och 2ne söner, Jacob och Werner, så och Helena Stiff.
d. 27. Septembr: blefwo de mördades kråppar i Wiborg synte då där wid befans 4. personer ihjälslagne, således.
Mans person, som warit till dess halfwa ålder, war hufwudet klufwen, ansichtet med en knif på nijo ställen sårad, wänstra handen sönderslagen och sårat med knif, samt armen blå jämte ryggen.
Qwinspersonen, ohngefähr af 50. års ålder, haft 2ne hugg på hufwudet in till hiärnan, under ögonen blå, hakan sönderslagen och tänderne inslagne, samt wänstra armen sönderslagen.
Mans person af 15. år, är hufwudet till hiärnan sönderhuggen, och med knif sargat wänstra armen, samt, sönderslagen.
Mans person, af 12. år, på 2ne ställen hufwudet sönderhuggen till hiärnan, näsan och armen sönderslagen, samt halsen 2ne gånger med knif skuren.
De mördades ägendomb äre opskrefne, samt efter erhållen Order af för detta Sanct Petersburgske håf rätt till Wiborgske Cancelliet om denna saks afgiörande, är till den höga Senaten ingifne trenne memorialer, aldenstund angående sådane krigz fångars giöromåhl och brått hwarcken ifrån Justicia ej heller litrijkes??? Collegier finnes något förordnande wara. Uppå sådane memorialer är d. 4. Maji innewarande 1731. åhr ifrån administrerande senaten Order ankommen, hwar uti anbefalles, det angde swänska fången Johan Flundt med dess hustru Catharina, hwilcka sielfwa giordt sig skyldiga till mordet uppå swänska undersåten, General Major Schuwaloff som sig om denna saken har bekant, hade at gifwa Sweriges på gräntzen warande landzhöfdinge wid handen om deras döds brått, och sedan efter andragandet låta förrätta execution; men skulle desse delinquenter ifrån swänska sidan begiäras under deras lag och rätt, då dem emot recipisse afgifwa.
Original extractet är med Secreteraren Paul Seweroffs underskrift, samt af Cancellisten Semen Bogoluboff contrasignerat.

 

Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 28 augusti 1731. Riksarkivet.


Stormächtigte Allernådigste Konung
Såsom Consistorium i Borgo medelst dess till mig insände skrifwelse af d. 18 i denne månad gifwit tilkiänna at det nu med denne påst låter til Eders Kongl. Mayt afgå dess underdånige förslag til det ledige blefne Jorcas Pastorats besättiande, och at den afledne prostens och kyrckioherdens Poppii son, v. Pastor Abraham Poppius kommer däruti at 1mo XX underdånigst anmäles, Pappellanen wed St Michels försambling, Petter Aschanius 2ne och Cappellanen wid Pamasalmi försambling Jacob Ursinius 3o loco; Altså och emedan förstnämde, neml. Wice Pastoren Abraham Poppius, wid det in loco anstälte kyrckioherde wahlet, för dess wid församblingen giorde XXXX och upbyggelige tiänster, erhållit ett odisputerligit och enhälligt wotum, samt församblingen dess utom hoos mig trägit anhållit det jag deras underdånige ansökning skall hoos Eders Kongl. Mayt i underdånighet anhålla, at denne Poppius, som öfwer XXXX berörde försambling til dess nöije XXXXX, och jämwäl under dess afl faders af ålderdom til stötte siuklighet församblingen allena i många år före stått, samt skall wara med 13. st. mästa delen omyndige barn uti ett tårftigt tilstånd, kunde til XXX kyrckioherde i Nåder förordnas; dy har jag underdånigst eij underlåta bordt, at uti Eders Kongl. Mayts Allernådigste gåttfinnande lika underdånigst hemställa, om icke w. Pastoren Poppius, i anseende til dess wid församlingen giorde långlige tiänster, giorde sig wärdig, at med Eders Kongl. Mayts Nådigste fullmacht å detta Pastorat blifwa försedd; jag framhärdar med underdånigste wördnad till mitt lijfs slut

Stormächtigste Allernådigetse Konung Eders Kongl. Maytts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 28. Aug. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 28 augusti 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
Upläsit i Rådet d. 10. Decemb. 1731. och afgår härom bref til StatsContoiret, som om detta måhl gifwer behörig efterrättelse til slåttsbyggnads Deputationen

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders kongl. Mayt har genom dess Allernådigste af d. 20. sidstl Julii lijka Nådigst tächts anbefalla. det jag hwad mitt i Nåder anförtrodde län wid kommer, hade den eftertryckelige anstalt at förfoga, hwarmedelst den til Eders Kongl. Mayts slåttz bygnad i Stockholm anslagne afgift som ännu för år 1728. 1729. 1730. och innewarande år kan innestå ofördröijeligen inkrafd warder, samt at den del hwilcka i landt ränteriet stå i beredskap kunna öfwergöras til Eders Kongl. Mayts Contoirs ut assignerande på slåtz bygningz deputationens disposition måge skyndsameligen öfwer remitteras; Nu hwad angår inkrafandet utaf det som af denne ränta ännu i det kan innestå, så har jag icke allenast detta wederbörande Upbördsmän antydt, at sådant skyndsamligen infordra, utan det nu yttermera dem alfwarsamligen förehållit och anbefalt, at til fordersam wärckställighet befrämja, hwarefter slijka medel, såsom de inflyta, skola til Eders Kongl. Mayts ränte kammare öfwergöras; imedlertid har jag för någre weckor sedan låtit med den ifrån Stockholm hit afskickade Ammiralitets Capten Lieutenanten Åhman, til Eders Kongl. Mayts Statz Contoir öfwer sända de uppå åfwannemde afgift här i landt ränteriet sedan d. 1. sept. förledit år influtne 2271 d. 26. ./. 9. XXX silfr, warandes wäl dess utom härstädes i berdskap 3689. d 30. ./. XXX Smt men desse äro de medel, som uti ryskt mynt här i landt ränteriet woro influtne innan devalvationen sidstnämde dato skiedde, och beskicka sig uti de 40894. d. 5. ./. 4 XXX Smt, som under d. 12. ejusdem hoos Eders Kongl. Mayt i underdånighet blefwo opgifne, såsom en här i landt ränteriet då befunnen behåldning af det ryska myntet, hwilcken summa sedermera stått orörd och ännu är orubbad, till dess Eders Kongl Mayts Statz Contoir förordnar, huru samma disponeras skall, undantagandes 14031. d. 28. ./. Smt efter den förra waleuren rächnad om till hollänska wäxlars uphandlande i Pettersborg däraf äro employerade, till att därigenom kunna, såsom till et prof inhämta, huru mycket af den skada Eders Kongl. Mayt tagit genom devalvationen, kunde medelst wäxlar blifwa förminskat och indemnikrat???; Och som en stoor del af desse således genom berörde wäxlar remitterade medel äro i Stockholm indragne och stå under Eders Kongl. Mayts Statz Contoirs disposition; så hemställer Eders Kongl. Mayts Nådigste gåttfinnande jag underdånigst om icke Eders Kongl. Mayt Nådigst skulle täckas gifwa dess Statz Contoir befalning, at utaf besagde dit remitterade medel låta utbetala så stor summa på åfwannämde 3689. d. 30 ./. 23. XXX Smt, som kan blifwa at tilgå, sedan den igenom devalvationen blefne förlusten, som igenom wäxlar tämmeligen är wordet föminskat, til XXX procent afdrages; jag framhärdar med diupaste wördnat til min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste Troplichtigste Undersåte och Tiänare
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 28. aug. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 5 november 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
Det har Consistorium i Borgo medelst dess till mig ankomne skrifwelse af d. 25. nästledne Octobr. notificerat, at det efter förut anstält kyrkioherde wahl wore sinnad 14. dagar ifrån berörde dato låta till Eders Kongl. Mayt afgå dess underdånige förslag till det uti Nyslåttz lähn belägne St Michels wacanted Pastorats besättande: Och at de wid kyrckioherde wahlet hoos församlingen denominerade Lectores, såsom Magister Henrich Hellsingius, och magister Andreas Heinricius, samt Consistorii Notarien Martin Hellsingius, därtill blifwa i underdånighet anmälte; Och som jag utur det mig Communicerade wahl Protocollet intagit, at samtelige bemte församlingz lemmar enhälleligen äskat och begiärt endera af de i underdånighet nämde Hellsingier till deras siäla sörjare, särdeles som deras därnu warande domb prost uti Borgo, magister Georg Hellsingius, för detta warit kyrckioherde uti merberörde St Michels församling, och under den tiden låtit förspörja en berömmelig nijtälskan i lärdom, fromhet i omgänge, samt skonsmål [förbarmande] med de fattige, hwilcka qualiteter dess söner åfwan skola äga, och enär de äldsta XXXX wärdar i församlingen härom hwar för sig särskilt blifwit tillfrågade, skola 35. vota för lectoren, och 55. vota för notarien Hellsingius blifwit inhemtade, hwarjämte de i sochnen warande ståndz personer, såsom Öfwerste Lieutenanten Wälborne Petter Johan Gyllenbecker, Majoren Johan Henrich Fiandt, Lieutenanten Petter Böökman, samt Crono Befallningsmannen Balthazar Mennerling sig yttrat, at såframt sterbhuuset eij kunde genom den denominerade Lectoren Mag: Henricium blifwa försörgd, så reflectera de med sine wotis på Lectoren Hellsingium och honom fram för någon annan till deras kyrckioherde åstunda; så hemställes uti Eders Kongl. Mayts Allernådigste gåttfinnande, hhwilcken af desse i underdånighet nämde Eders Kongl. Mayt i Nåder pröfwar, at med Nådig fullmacht å detta lediga Pastorat hugna; framhärdande jag med underdånigste wördnat till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 5. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 11 november 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens anteckning]
ad acta

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Hwad Eders Kongl. Mayt i Nåder för gått funnit at förordna, det wid alla Civil och Militair tiänsters besättiande ifrån d. 1. Januarii nästkommande år 1732. noga bör i acht tagas, at där någon som icke tillförene haft lön, sig till en beställning anmäler, må den samma icke därtill antagas, eller honom därpå fullmacht meddelas, innan sex månader äro förflutne, sedan tiänsten blifwit ledig, med mindre han sig erbiuder till dess förenämde tid är förbij, at tiäna utan lön, då han på sådan händelse må med fullmacht dessförinnan försees och tiänst anträda; det skall i underdånigste följe af Eders Kongl. Mayts Allernådigste befallning af d. 19. nästwekne Octobr. jag mig till underdånigste efterlefnad ställa wid de tiänsters besättiande, som af mig komma at förgifwas, såsom den där med underdånigste wördnat till min sidsta stund framhärdar
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste och Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand 11. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 13 november 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
Sedan Ruokolax Pastorat uti Kymmenegårdz lähn, medelst kyrckioherdens Henrich Molleri dödelige afgång blifwit ledigt, har det venerandum Consistorium uti Borgo notificerat mig, at det uti dess, till samma lediga Pastorats åter besättiande, med denne påst till Eders Kongl. Mayt afgående underdånige förslag, underdånigst opfördt Comministern wid Randasalmi församling uti Safwolax, Erich Collanus, och Collega 1mo wid Hellsingforss Trivial Schola, Johan Cojander samt Cappellanen wid berörde Ruokolax församling, Anders Molitor, bör jag jag i underdånighet icke underlåta, at därwid hoos Eders Kongl. Mayt med mitt underdånigste betänckiande inkomma: Och hwad angår förstnämde neml. Cappellanen Collanus, så finnes utaf det af wederbörande mig Communicerade wahl Protocollet, at ingen af församlingz lemmarne med sine votis å honom refleckterat, utan hafwa de i församlingen warande samtel. ståndzpersoner och milice enhälleligt vocerat prästmannen Cojander till deras kyrckioherde emedan han förklarat sig, at under Gudz försyn wara benägen till at försörja XXX Moleri fattige sterbhuus; men den menige allmogen åter däremot wid kyrckioherde wahlet lämnat sinen wahlröster till Cappellanen Molitor; Nu som församlingz lemmarne således äro skiljachtige, så kan jag icke förbijgå, at Eders Kongl. Mayt i underdånighet wid handen gifwa, det de å begge sidor därtill synes hafwa grund, ty at en del utläggia sig för prästmannen Cojander, som will försörja sterbhuuset, tyckes eij wara obilligt, så wäl i anseende till dess förwärfwade allmänna låford, at äga de förmåner som en rättskaffens prästman bör hafwa, som i Christeligit beachtande af framledne Moleri Änckias fattige och beträngda tillstånd med sine egne 2ne, och dess swågers alf. majoren Möllers 4. st omyndige barn, hwilcka senare både fäder och moderlöse äro; Och at åter den menige allmogen kallat Cappellanen Molitor till sin kyrckioherde, synes icke mindre än den förres kallelse wara skiälig, så wida han wid församlingen länge och troligen tiänt, och eljest skall wara en skickelig prästman, samt åfta warit uti stor fahra och äfwentyr för föramlingens skull under framflutne ryska öfwerwäldet; hemställandes Eders Kongl. Mayts Allernådigste gåttfinnande jag fördenskull underdånigst hwilcken deraf desse prästmän, Eders Kongl. Mayt Nådigst täckes med Nådig fullmacht å detta lediga pastorat hugna. framhärdandes till mitt lijfs slut
Stormächhtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste och Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 13. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 20 november 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
Kongl Mayt communicerar detta i nåder med den öfwer Myntewäsendet förordnade Commissionen. Stockholm i Råd Cammaren d. 10. Decemb. 1731.
uppå nådigste befallning
O: Cederström

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Huruledes Eders Kongl. Mayt af Nådig ömhet och omwårdnat för dess trogne undersåtares wälfärd här i Finland, i Nåder har tächts förordna, at de härtills gångbare silfwer Copeker till 5/6 öre Kopmt stycket skola uti Eders Kongl. Mayts Cassor allenast för innewarande års utlagor och förra årens Restantier emottagas; men at alt ryskt Kopparmynt, såsom det ock härtills warit förbudit, icke heller hädan efter bör emottagas; det har utur Eders Kongl. Mayt Nådigst utfärdade öpne förbud under d. 5. i denna månad jag med underdånigste wördnat intagit; hwilcket Eders Kongl.Mayt uti Nådig skrifwelse af samma dato mig tillsändt, med allernådigste befallning, at jag skulle det å alla ppredikostolar i detta mig Nådigst anförtrodde lähn genast kundgiöra låta; och der hoos foga den anstalt, det härifrån med påsten må till Stockkholm öfwersändas 1000. dahl. Smt i silfwer Copeker, på det med någon större säkerhet än härtills i XXXX skiedt, må kunna därå giöra försök, huruwida de utan förlust där kunna ammyntas, eller i widrigt fall andre utwägar därmed tagas; Och som jag, hwad i så måtto allernådigst mig anbefalt är, om högstbemälte förbudz utfärdande till allmän kundgörelse här i lähnet, skall uti underdånighet till behörig wärckställighet befordra; samt redan giordt den författning, at med denne påst till Stockholm öfwerföras 1000. d. Smt i silfwer Copeker, hwarje Copek till 5/6 öre Smt räknat; så har Eders Kongl. Mayt jag sådant härigenom underdånigast berätta skolat, med lijka framhärdan till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand dn. 20. Novembr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 23 november 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Mayt har genom dess till mig aflåtne Allernådigste af d. 8. i denne månad lijka Nådigst tächts anbefalla, at i den händelsen de till Stockholm ifrån Ryssland med Sterletter sände fartygen, skulle nödgas för årsens tid inlöpa uti någon här i länet warande hamn, jag då hade at dem en sådan frijhet tillstädia och någon förordna, som bemte fartyg emottager, samt den därpå warande officeren bewijs däröfwer meddelar, på det de näst kommande wår obehindrade må kunna bortfara, enär Ryska ammiralitetet dem eftersändandes warder; Och som jag till underdånigste följe däraf, icke allenast därom giordt behörig anstalt, i fall desse fartyg uti någon hamn här i länet skulle nödgas inta, utan och, at den på dem warande besättningen skola försees med Krono skiutz till Wiborg efter tåg ordningen, men ännu har man på den orten ingen underrättelse haft om sådana fartygs anländande hijt uti skären; så har Eders Kongl. Mayt jag sådant underdånigst eij obemält låta bordt, med lijka framhärdande till mitt lijfs slut
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 23. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 27 november 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
Så wijda nu med denne påst till Eders Kongl. Mayt afgår ifrån Consistorio uti Borgo underdånigst förslag till det medelst den förra kyrckioherdens Gustaw Lilii dödelige afgång ledigt blefwe Joutzenus Pastoratz besättiande, uti Kymmenegårdz län belägit, har jag uti underdånighet eij underlåta bordt, at hoos Eders Kongl. Mayt med denne min underdånige berättelse inkomma om de prästmän som wälbemälte Consistorium notificerat mig at wid detta tillfälle hoos Eders Kongl. Mayt i underdånighet blifwa föreslagne, såsom Conrectoren wid Nyslåttz Trivial Schola Henrich Salmenius, Cappellanen uti XXXXX Henrich Hoppius, och Cappellanen, wid Joutzenus församling Petter Warell, har jag af inkomne berättelser, så wida de äro mig obekante, fått förnimma, at de hwar och en skola både uti lärdom och lefwerne wara ostraffelige; Men medan mig därhoos berättat är at den förstnämde neml. Conrectoren Salmenius, skall wid det in loco anstälte kyrckioherde wahlet erhållit församlingens kallelse, samt dessutom wara XXXX at under Gudz försyn uprätta afl. kyrckioherden Lilii fattige strebhuus, hwilcket uti ett ganska tårftigt tillstånd befinnes, sedan all den ringa ägendom som han i lijfstiden kunnat sig förwärfwa, igenom en upkommen wådeld blifwit till aska lagd; så har Eders Kongl. Mayts Allernådigste gått finnande jag underdånigst hemställa skola om icke bemte Salmenius, så wäl i anseende därtill, som och at han trägen upwachtning wid Scholan haft, Nådig i hogkommelse XXX för de andre i underdånighet nämde, förtienar; Och jag framhärdar med underdånigste wördnat till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 27. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 27 november 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
Upläst i Rådet d. 22 aug. 1732 och befalt att läggas ad acta.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Uppå Deputationen Öfwer Slåttz bygnaden i Stockholm underdånige wid handen gifwande, det långsamt tillgå skall med slåttz bygningz Medlens inflytande uti Eders Kongl. Mayts ränte Cammare, hwarigenom ett stort hinder och skada wid slåttz bygnaden skall förorsakas; Har Eders Kongl. Mayt under d. 22 sidstledne Septembr: tächts allernådigst mig anbefalla, at anwända min högsta flijt, det slåttz hielps medlen för Nådigst anförtrodde lähn, måge med det skyndsammaste så nu som hädan efter warda indrefne, och till Eders Kongl. Mayts Ränte Cammare i Stockholm öfwer remitterade; Till underdånigste följe hwaraf, har jag och all flijt härom haft ospard, och därigenom kunnat så mycket åstadkomma, at sedan sidstl Julii Månad då med Capitainen Åhman blef in natura till Stockholm öfwer skickad 2271. d. 26. ./. Smt är wordet på denne ränta inkrafd 2016. d. 31./. 8. pg. Smt, som nu med denne påst igenom wäxel, utan något remisstage, blifwa till Eders Kongl, Mayts Ränte Cammare i Stockholm öfwer remitterade, och Eders Kongl. Mayts och Rijksens Statz Contoir jämwäl därom berättat skolandes jag efter min underdånigste plicht och skyldighet än widare drifwa därå, at samma slåttz hielps Medel äfwen hädanefter blifwa i länet inkrafde, hwad i denne swåra tiden XXXXXX utgå kan, och så snart något tillräckeligit däraf här i landt ränteriet inflytit, låta samma äfwen till Stockholm öfwer remittera; framhärdandes jag med underdånigste wörndat till min dödz stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 27. Noubr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 3 december 1731. Riksarkivet.


Mottagarens noteringar:
Upläsit i Rådet d. 24. Martii 1732 och lägges ad acta.

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Hwad Rijksens ständer wid sidst öfwerståndne Rijks dag i öfwerwägande tagit, och hoos Eders Kongl. Mayt i underdånighet andragit, om icke hwart helt Crono frälse- eller skatte hemman och proportionaliter de mindre på slätt landet och i skogz bygden bör, utaf de af Eders Kongl. Mayt och Rijksens ständer förordnade oeconomie commission projecterade så wäl stengårdar som jord wallar, hädanefter årligen upsättia, antingen 8 famnar steengård eller 12. famnar jordwall, med dijke å ene sidan, något litet ifrån siälfwa jordwallen, då samme dijke skulle blifwa äfwen till 3 alnar och i bottnen 1 1/2 aln bredt, eller 24. famnar af gran och eneqwistar flätad gärdes gård, på sätt och wijs som i Skaraborgz län och Blekingen är brukeligit; Och at sådant XXX skulle ankomma på Landzhöfdingarnes föranstaltande till slijka gärdes gårdars inrättande i de orter hwaräst det skie kan, och sådant nödigt befinnes, då och så famnetalet efter beskaffenheten modereras, det har Eders Kongl. Mayt under d. 31. sidstl Augusti allernådigst tächts till mitt föranstaltande lemna, således, at Rijksens ständer härmedelst påsyftade hälsosamma ändamål till skogarnes besparing må kunna ernås och winnas; till underdånigste följe hwaraf, har jagh all nödig författning härom uti detta mig Nådigst anförtrodde höfdingedömme giordt, och skall jämwäl hålla alfwarsam hand däröfwer, at sådant i giörligste måtto till sin behörige wärckställighet warder befordrat i de orter, hwaräst det skie kan, ändoch jag i underdånighet icke bör förtiga at här i länet, i synnerhet uti Safwolax och Karelen ymnoga skogar finnes, de där för aflägenhetens skull till ingen annor nytta än swedje fall och tiäru brännande anwändas kunna, hwaräst eij heller någon afsaknad blifwer, igenom stör och gärdzle, som icke fällas af någon nyttig, utan sådan skog, som finnes uti kärr och moras, samt andre obrukbare marcker, jag framhärdar med underdånigste wördnat
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 3. Decembr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 4 december 1731. Riksarkivet.


Stormächtigste Allernådigste Konung
I anseende därtill at såldaterne wid de wärfwade regimenter esom åftast afrymma både med Gewähr och Mondering, samt sällan skier, at någon i anledning af de till deras efterslående utfärdade publicationer blifwer fasttagen och tillbaka förd, har Eders Kongl. Mayt medelst Nådig skrifwelse af d. 26. sidstl. octobr. Allernådigst tächts mig anbefalla, at än ytterligare låta ordres afgå, det wederbörande Crono Betiente, länsman, Giästgifware, Allmoge och flere som boo uti orterne noga hafwa inseende på sådane löskekarlar och rymlingar som kunna sig här uppehålla eller utan pass stryka landet igenom, samt at ingen måtte understå sig sådane karlar at hysa, herbergera eller beforderlige wara till deras rymmande, på det en sådan skadelig owana må kunna utrotas; I underdånigste följe hwaraf har jag nu widare härom alfwarsamme ordres uti detta mig Nådigst anförtrodde höfdingedömme låtit utfärda, hafwandes jag och altid tillförene den författning giordt, at om någon här i länet blifwit beträdd at hafwa hyst någon rymling eller eljest till dess rymmande warit beforderlig, har den samma under laga XXXX blifwit dragen, jag framhärdar med underdånigste wördnad till min sidsta stund.
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 4. Decembr. 1731.


Till Innehåll 1731

Frisenheim till Fredrik I den 10 december 1731. Riksarkivet.


[Mottagarens notering]
lägges ad acta

 

Stormächtigste Allernådigste Konung
Så snart jag tillförlåtelig kundskap erhölt om Eders Kongl. Mayts, Gudi låf, lyckelige återkomst i Rijket, månde jag sådant till underdånigste följe af Eders Kongl. Mayts Allernådigste af d. 28. sidstl. Septbr. Consistorio uti Borgo gifwa till kiänna, som fogat den anstalt, at tacksäijelsen därföre skiedde d. 28. nästwekne Noubr uti de församlingar, som innom den tiden kunde däraf erhålla part, uppå hwilcken dag sådant och i Friedrichshamn för sig gått; men här i Willmanstrand skiedde samma tacksäijelse först d. 5. i denne månad, emedan wälbemte Consistorii förordnande därom icke förr kunde hijt hinna, då så wäl här, som i Friedrichshamn söndagen tillförene, alle uti fästningarne warande Canoner uti 4. omgångar låssades. jämte 4. salvor af Guarnizons manskapet, och sedan om aftonen genom illuminationer, och hwad elljest på desse orter kunde åstadkommas, betygande Inwånarne deras underdånige glädie öfwer Eders Kongl. Mayts lyckelige hemkomst; hafwandes merwälbemte Consistorium giordt den författning, at tacksäijelsen uti de öfrige församlingar här i länet skier efter handen på nästa söndag sedan tacksäijelse skrifterne kunna hinna dijt anlända, framhärdandes jag med underdånigste wördnat till min sidsta stund
Stormächtigste Allernådigste Konung Eders Kongl. Mayts Aldra Underdånigste, Troplichtigste Tiänare och Undersåte
J: H: Frisenheim / Carl Printz
Willmanstrand d. 10. Decembr. 1731.


Till Innehåll 1731

Första sidan från mantalslängden från Villmanstrand 1731